Posts mit dem Label Avvikelser werden angezeigt. Alle Posts anzeigen
Posts mit dem Label Avvikelser werden angezeigt. Alle Posts anzeigen

Montag, 3. November 2008

Lästips: Kevin Dolgin Tells You About Places You Should Go In Europe

Jag utlovar ett köttigare inlägg snart, men under tiden rekommenderar jag läsningen som nämns ovan. Kolla speciellt in den här artikeln om nonsensfraser.

"There is a penguin in my closet." In German: "Es gibt ein Pinguin auf meinem Schrank."
[...]
Of course, you don't want to be nasty, you need to explain rapidly to the hotel staff that there is not, in fact, a penguin in your closet, and that you were just employing your single phrase of German. If you do not explain this quickly, them being German, they will dutifully send someone to remove the penguin from your closet, and that would not be a very nice thing to do to the cleaning staff.

Montag, 11. August 2008

Vem behöver hålla sig till ämnet?

Häromdagen gjorde jag misstaget att ta upp ett (svagt) politiskt ämne vid middagssamtalet med familjen. Det var den förra hösten så populära diskussionen om råd gällande alkoholdrickande för ammande kvinnor. Jag sade att jag inte tyckte att Livsmedelsverket ska ge kostråd som inte har goda vetenskapliga grunder, varpå större delen av sällskapet ljudligt förkunnade hur de inte vill röra vid alkohol när barn är nära etc.

Detta är en ganska praktisk diskussionsstrategi. Den innebär att man slipper tänka över och ta ställning till svåra frågor som huruvida myndigheter bör utnyttja sin auktoritetsställning till att framföra politisk korrekta åsikter utan vetenskapligt stöd. Istället kan man framhäva vilken fin människa man själv är, som offrar allt alkoholdrickande för barnens skull. Inte för att det var det som var ämnet, men vem bryr sig om såna trivialiteter?

Overcoming Bias har en intressant artikel om varför det inte går att diskutera politik med vettiga resultat.

Montag, 16. Juni 2008

Ironi

Hittat i en artikel om Stephen Hawking:

"Separately, it has emerged that he has turned down the offer of a knighthood. “Professor Hawking does not like titles. In fact he dislikes the whole concept of them,” said a spokesman."

Just det... Professor Hawking tycker inte om titlar. Basta.

Freitag, 13. Juni 2008

Dagens diagram och bild

Om man studerar statistik så är GraphJam alltid en källa till humor, den här tyckte jag var extra bra.

För den mer konstnärligt lagda finns Photoshop Disasters, också underbar. Kolla in det här till exempel.

Mittwoch, 4. Juni 2008

Montag, 28. April 2008

Bristande respekt för fysikens lagar

Idag hände mig något som för en person med lite utbildning i fysik är mycket obehagligt. Jag skulle till mitt (inte särskilt) lokala postkontor som ligger ca 5 km bort, och för att slippa ta tunnelbanan och behöva byta och ha mig tänkte jag pröva cykeln som min hyresvärd Vivija lämnade och sade att jag kunde använda om jag ville.

Sagt och gjort, jag pedalade glatt nerför Ungererstraße och svängde vid Münchner Freiheit av över Leopoldstraße mot mitt mål. Nästa väg jag skulle svänga ner på var Belgradstraße. Tyvärr råkade jag cykla rakt förbi Belgradstraße, och eftersom jag inte ville vände och cykla tillbaka på samma gata tog jag helt enkelt första vänster, och därefter första vänster igen. Jag cyklade rakt på tills jag kom till... Leopoldstraße.

...

Så låt mig förklara närmare: Leopoldstraße och Belgradstraße är parallellgator. På något sätt lyckades jag passera Belgradstraße på en tvärgata, svänga ner på en av dess parallellgator, svänga av till nästa tvärgata och lyckas cykla till parallellgatan Leopoldstraße, som ligger på andra sidan, utan att passera Belgradstraße på vägen.

Med andra ord: jag lyckades följa en sluten diskontinuerlig rumslig slinga. Problemet är bara att enligt relativitetsteorin är rymden kontinuerlig, och inga diskontinuerliga rumsliga vägar kan existera, ännu mindre diskontinuerliga slutna slingor.

Obehagligt, som sagt. Nåväl, slutligen kom jag i alla fall fram till posten, och när jag skulle tillbaka låg Belgradstraße där den skulle, vilket var nästan ännu jobbigare. Så, kära läsare, om du i denna blogg framöver finner fradgatuggande konspirationsteorier gällande regeringen och forskare, ja, då vet du var det började: inte på Belgradstraße i alla fall.

Samstag, 27. Oktober 2007

Jag tyar icke mera, Karl-Oskar

Häromdagen fick jag ett brev från Skatteverket. Det löd:

BESLUT
Skatteverket beslutar avregistrera dig från folkbokföringen som utflyttad den 16 oktober 2007.
[...]
Upplysningar om rösträtt för utlandssvenskar bifogas.

Jag älskade tonen i det här brevet. Det får mig att låta som Karl-Oskar, och jag kan riktigt föreställa mig hur handläggare Ingegerd Stjärnered utbrister att hon inte tyar mer, och sedan stryker mig från folkbokföringen. Eftersom brevet kompletterades med information om hur man överklagar beslutet får det också en lite hotfull underton. Man tackar inte ostraffat nej till Sveriges kärlek, tycks det.

Sen var det det här med rösträtt. Nu vill jag gärna komma av mig en liten stund, och beröva dig, kära läsare, en av västvärldens mest omhuldade myter, nämligen myten om att din röst spelar roll.

I Sverige, som ju är ett litet land, och där varje röst således har extra stor innebörd, lades i valen 2006 drygt 5,5 miljoner giltiga röster. Låt oss anta en situation som är idealisk för chansen att just din röst ska vara den som avgör utfallet i valet: antag att det för alla människor är precis 50-50 vilket block de röster på.

Vi tänker oss alltså en situation där vi singlar slant 5,5 miljoner gånger, och frågar oss: hur stor är chansen att vi får exakt 2,75 miljoner krona, och 2,75 miljoner klave? Lyckligtvis kan sannolikhetsläran svara på det här, vi har en binomialfördelning (som vi dock måste approximera med en normalfördelning, av räknetekniska skäl) med n=5 500 000 och p=0,5. Sannolikheten att få exakt 2,75 miljoner röster på vardera block blir 0,00034, dvs 0,034 %.

Det här förutsätter ju förstås att ingen annan i hela riket har någon särskild preferens mellan blocken, vilket de ju givetvis har. Låt oss anta att vi i själva verket har p=0,51, dvs att det är en procents övervikt (åt endera hållet). Detta är också ett väldigt generöst antagande, eftersom val sällan vinns med bara en procent, men ändå. Vad blir nu sannolikheten att din röst är avgörande? MATLAB anser att den är 0, och har faktiskt inte helt fel. Chansen är mindre än 1 på 10 upphöjt i 500, och även det är tusentals gånger större än den egentligen är.

Chansen att din röst avgör valet är mindre än chansen att du vinner jackpot på lotto 50-60 gånger i rad. Slutsatsen är given: det är slöseri med tid att rösta, eftersom din röst ändå inte spelar någon roll.

Mot såna här resonemang brukar folk invända "men tänk om alla resonerade som du?". Tja, det gör de ju inte. Sverige har över 80 % valdeltagande, vilket garanterar min rösts poänglöshet.

I ärlighetens namn bör nämnas att resonemanget i det här inlägget är stulet från någonstans på internet, var minns jag tyvärr inte. Det är dock lika sant för det.