Det är svårt att skriva det här inlägget. Det har gått 18 månader sedan jag tog min vaga plan om framtiden och flyttade till München. Jag hade väl anat att jag en vacker dag skulle lämna staden, men att det skulle bli till förmån för Stellenbosch hade jag nog inte satsat pengar på.
Även om jag ser fram emot vad som komma skall är det inte utan en viss tyngd i hjärtat som jag tar farväl av München. Det är en stad som behandlat mig mycket väl, med sin charmiga och lite lantliga atmosfär, mysiga ölhallar, underbara park, och fantastiska läge. München har blivit hemma för mig, det är en trygg plats som jag känner mig välkomnad av.
Så nog kommer jag sakna dig, München. Jag kommer att sakna att vandra under bokarna i Englischer Garten, att köpa backvis med Augustiner i källaren, att äta Weißwurst med Brez'n på fredagsmorgnar i matematikhuset, att ta regionaltåget till alperna, och mycket, mycket mer.
Jag vet inte när vi kommer att ses härnäst, men du behåller en plats i mitt hjärta, och en vacker dag kommer jag och hälsar på. Vem vet, kanske till och med stannar?
Tills dess, må väl.
Din invånare,
Daniel Eliasson
Dienstag, 17. März 2009
Freitag, 13. März 2009
Access granted!
Idag var jag på sydafrikanska generalkonsulatet i München och hämtade upp mitt pass, med tillfälligt uppehållstillstånd i! Det känns en smula antiklimaktiskt att se att all min möda resulterade i en liten papperslapp om ca 10x12 cm.
Jag har nog aldrig i mitt liv behövt jobba så hårt för ett papper förr. För att få mitt uppehållstillstånd var jag tvungen att:
- Hitta en handledare i Stellenbosch.
- Få tag på en lektor i Sverige genom att mer eller mindre campa utanför hans rum.
- Övertyga en professor i matematik att ge klartecken för mitt exjobb.
- Komma fram till ett ämne för exjobbet.
- Få ämnet okejat av lektorn i Sverige.
- Lämna in en ansökan till Stellenbosch University.
- Få handledaren i Stellenbosch att skriva under ansökan.
- Ta en serie blodprover och få ett medicinskt utlåtande.
- Röntga bröstkorgen för att visa att jag inte har aktiv tuberkulos.
- Skaffa ett brottsregisterutdrag från Sverige.
- Skaffa ett brottsregisterutdrag från Tyskland.
- Ordna sjukförsäkring.
- Få sjukförsäkringsbolaget att faxa min policy till konsulatet.
- Skriva ut bankutdrag.
- Boka flygbiljetter.
- Ta passfoton.
- Lägga en deposition ifall de behöver utvisa mig ur landet.
- Betala €52 för ansökan om uppehållstillstånd.
Det var nog mer, men hjärnan har en tendens att göra sig av med smärtsamma minnen.
Sydafrika, förbered dig. Jag kommer.
Jag har nog aldrig i mitt liv behövt jobba så hårt för ett papper förr. För att få mitt uppehållstillstånd var jag tvungen att:
- Hitta en handledare i Stellenbosch.
- Få tag på en lektor i Sverige genom att mer eller mindre campa utanför hans rum.
- Övertyga en professor i matematik att ge klartecken för mitt exjobb.
- Komma fram till ett ämne för exjobbet.
- Få ämnet okejat av lektorn i Sverige.
- Lämna in en ansökan till Stellenbosch University.
- Få handledaren i Stellenbosch att skriva under ansökan.
- Ta en serie blodprover och få ett medicinskt utlåtande.
- Röntga bröstkorgen för att visa att jag inte har aktiv tuberkulos.
- Skaffa ett brottsregisterutdrag från Sverige.
- Skaffa ett brottsregisterutdrag från Tyskland.
- Ordna sjukförsäkring.
- Få sjukförsäkringsbolaget att faxa min policy till konsulatet.
- Skriva ut bankutdrag.
- Boka flygbiljetter.
- Ta passfoton.
- Lägga en deposition ifall de behöver utvisa mig ur landet.
- Betala €52 för ansökan om uppehållstillstånd.
Det var nog mer, men hjärnan har en tendens att göra sig av med smärtsamma minnen.
Sydafrika, förbered dig. Jag kommer.
Dienstag, 10. März 2009
Men Without Hats - Safety Dance
Det här är en helt genial musikvideo. Vad i helskotta är det som försiggår?
Men Without Hats - Safety Dance
S-s-s-s A-a-a-a F-f-f-f E-e-e-e T-t-t-t Y-y-y-y
Safe, dance!
[Spoken]
We can dance if we want to
We can leave your friends behind
'Cause your friends don't dance and if they don't dance
Well they're no friends of mine
I say, we can go where we want to
A place where they will never find
And we can act like we come from out of this world
Leave the real one far behind
And we can dance
[Sung]
We can dance if we want to
We can leave your friends behind
'Cause your friends don't dance and if they don't dance
Well they're no friends of mine
I say, we can go where we want to
A place where they will never find
And we can act like we come from out of this world
Leave the real one far behind
And we can dance
Dance!
We can go when we want to
The night is young and so am I
And we can dress real neat from our hats to our feet
And surprise 'em with the victory cry
Say, we can act if want to
If we don't nobody will
And you can act real rude and totally removed
And I can act like an imbecile
[Refrain]
I say, we can dance, we can dance
Everything out of control
We can dance, we can dance
We're doing it from wall to wall
We can dance, we can dance
Everybody look at your hands
We can dance, we can dance
Everybody takin' the cha-a-a-ance
Safety dance
Is it safe to dance
Is it safe to dance
S-s-s-s A-a-a-a F-f-f-f E-e-e-e T-t-t-t Y-y-y-y
Safe, dance!
We can dance if we want to
We've got all your life and mine
As long as we abuse it, never gonna lose it
Everything'll work out right
I say, we can dance if we want to
We can leave your friends behind
'Cause your friends don't dance and if they don't dance
Well they're no friends of mine
[Refrain]
Is it safe to dance, oh is it safe to dance [6x]
Is it safe to dance
Men Without Hats - Safety Dance
S-s-s-s A-a-a-a F-f-f-f E-e-e-e T-t-t-t Y-y-y-y
Safe, dance!
[Spoken]
We can dance if we want to
We can leave your friends behind
'Cause your friends don't dance and if they don't dance
Well they're no friends of mine
I say, we can go where we want to
A place where they will never find
And we can act like we come from out of this world
Leave the real one far behind
And we can dance
[Sung]
We can dance if we want to
We can leave your friends behind
'Cause your friends don't dance and if they don't dance
Well they're no friends of mine
I say, we can go where we want to
A place where they will never find
And we can act like we come from out of this world
Leave the real one far behind
And we can dance
Dance!
We can go when we want to
The night is young and so am I
And we can dress real neat from our hats to our feet
And surprise 'em with the victory cry
Say, we can act if want to
If we don't nobody will
And you can act real rude and totally removed
And I can act like an imbecile
[Refrain]
I say, we can dance, we can dance
Everything out of control
We can dance, we can dance
We're doing it from wall to wall
We can dance, we can dance
Everybody look at your hands
We can dance, we can dance
Everybody takin' the cha-a-a-ance
Safety dance
Is it safe to dance
Is it safe to dance
S-s-s-s A-a-a-a F-f-f-f E-e-e-e T-t-t-t Y-y-y-y
Safe, dance!
We can dance if we want to
We've got all your life and mine
As long as we abuse it, never gonna lose it
Everything'll work out right
I say, we can dance if we want to
We can leave your friends behind
'Cause your friends don't dance and if they don't dance
Well they're no friends of mine
[Refrain]
Is it safe to dance, oh is it safe to dance [6x]
Is it safe to dance
Donnerstag, 5. März 2009
The opposition was soundly beaten
Inget särskilt nytt idag, bara lite mer lulzmaterial från Zimbabwe:
Dienstag, 3. März 2009
Afrika i urval
Det har varit lugnt och tyst här på Millionendorf på sistone. Jag har arbetat hårt bakom kulisserna, men inte har det hänt så mycket bloggvärdigt för det. Det har mest varit långsamma och plågsamma möten med både svensk och sydafrikansk byråkrati. Det har visat sig vara förvånansvärt svårt att emigrera till Afrika—det är alldeles som om de inte vill ha dit några bleka européer. Vilket man i och för sig kan förstå, med tanke på hur det brukar gå när européer får upp intresset för den mörka kontinenten.
Men så sakteliga kommer jag till rätta med allt tramsandet, och idag var jag på besök på sydafrikas generalkonsulat. Ms. Peters, en svart kvinna med en imponerande omkrets på stussen, uttryckte viss förvåning att få se mig där i syfte att ställa några frågor om uppehållstillstånd. "But I've answered lots of your questions via e-mail!" utbrast hon. Förvisso, men mötet gav mig ändå två intressanta stycken information: jag måste fixa ett bättre bevis på att jag har sjukförsäkring, och de förefaller vara tillmötesgående. Mitt föreslagna avresedatum 24 mars skulle gå fint, menade hon, om jag bara lämnade in min ansökan under veckan eller tidigt i nästa vecka.
Så det ser ut som alla bitarna faller på plats, och att Sydafrika alltså kommer bli mitt hem i åtminstone några månader framöver. Detta prospekt har givetvis gjort att jag försökt samla på mig lite information om platsen, och jag vill för mina kära läsare presentera några av mina favoriter. Här kommer alltså ett litet sammelsurium av Afrika-relaterade citat, länkar, nyheter och filmklipp.
Det drar ihop sig till val i Sydafrika, och för första gången sedan 1994 finns det ett parti som verkligen kan konkurrera med ANC om de svarta rösterna, nämligen nygrundade COPE (Congress of the People). Således är det med extra starka känslor som partierna ger sig in i valdebatterna:
Den sydafrikanska serien Madam & Eve är som vanligt vass i sin tolkning av vad som försiggår där nere:
Robert Mugabe firade sin födelsedag nu i veckan. Det gick åt en hel del hummer och champagne, om man får lita på rapporterna, men eftersom han är en sån hyvens kille så skickade gamle goa Robban en tanke åt folket. Mer exakt tänkte han "har de inte lite för mycket mat fortfarande?" och uttryckte sin önskan att se de sista vita farmarna utslängda. Madam & Eve igen:
Men det är inte bara elände och fängsling på falska anklagelser i Afrika, alls icke. Ibland kan man till exempel bli friad trots att man blivit dömd för brott man faktiskt var skyldig till. Detta gäller dock bara om man är kompis med Jacob Zuma eller någon annan skön typ med regerinskontakter. Det har Schabir Shaik, som dömdes till 15 års fängelse för korruption och bedrägeri. Därmed behövde han bara sitta av drygt två år innan han benådades av hälsoskäl. Detta kan ske när man är döende, vilket Shaik enligt någon läkare är, eftersom han lider av högt blodtryck och depression. Antagligen är han deprimerad över att sitta i fängelse, men nu blir det säkert bättre med det!
För den som har en mailadress är det säkert ingen nyhet med de så kallade Nigeriabreven, på engelska även kända som 419 scams. De som har fått några sådana uppskattar säkert både den sista rhodesianens version och ännu en Madam & Eve-strip (de har varit på hugget på sistone):
Det krigas friskt i Afrika, det känner vi ju alla till. Vad vi kanske inte känner till är riktigt hur jävla sköna afrikaner kan vara när de drar ut i krig. Om du tyckte att det var macho av polackerna att anfalla tyska kulspruteskyttar med kavalleri, vad har du då att säga om kenyaner som tar med sig pil och båge till slagfältet, anno 2008?
Mikrolån har blivit stora i Afrika, och många anser att de bidrar mycket till utveckling i fattiga länder. Andra menar att de bara är ett nytt sätt för västvärlden att suga ut Afrika. Den sista rhodesianen har sitt eget perspektiv i Save Africa: Buy it!:
Ah, humor...
Men så sakteliga kommer jag till rätta med allt tramsandet, och idag var jag på besök på sydafrikas generalkonsulat. Ms. Peters, en svart kvinna med en imponerande omkrets på stussen, uttryckte viss förvåning att få se mig där i syfte att ställa några frågor om uppehållstillstånd. "But I've answered lots of your questions via e-mail!" utbrast hon. Förvisso, men mötet gav mig ändå två intressanta stycken information: jag måste fixa ett bättre bevis på att jag har sjukförsäkring, och de förefaller vara tillmötesgående. Mitt föreslagna avresedatum 24 mars skulle gå fint, menade hon, om jag bara lämnade in min ansökan under veckan eller tidigt i nästa vecka.
Så det ser ut som alla bitarna faller på plats, och att Sydafrika alltså kommer bli mitt hem i åtminstone några månader framöver. Detta prospekt har givetvis gjort att jag försökt samla på mig lite information om platsen, och jag vill för mina kära läsare presentera några av mina favoriter. Här kommer alltså ett litet sammelsurium av Afrika-relaterade citat, länkar, nyheter och filmklipp.
Det drar ihop sig till val i Sydafrika, och för första gången sedan 1994 finns det ett parti som verkligen kan konkurrera med ANC om de svarta rösterna, nämligen nygrundade COPE (Congress of the People). Således är det med extra starka känslor som partierna ger sig in i valdebatterna:
The lobbing of insults is pretty standard during an election, but South African politicians have gone a step further in the run-up to voting day on April 22, dragging Michael Jackson and garden gnomes into the fray.Allt detta enligt Pretoria News.
The old standards - snakes, dogs and cockroaches - have already been dusted off in the verbal duelling between the African National Congress and the breakaway Congress of the People.
Den sydafrikanska serien Madam & Eve är som vanligt vass i sin tolkning av vad som försiggår där nere:
Robert Mugabe firade sin födelsedag nu i veckan. Det gick åt en hel del hummer och champagne, om man får lita på rapporterna, men eftersom han är en sån hyvens kille så skickade gamle goa Robban en tanke åt folket. Mer exakt tänkte han "har de inte lite för mycket mat fortfarande?" och uttryckte sin önskan att se de sista vita farmarna utslängda. Madam & Eve igen:
Men det är inte bara elände och fängsling på falska anklagelser i Afrika, alls icke. Ibland kan man till exempel bli friad trots att man blivit dömd för brott man faktiskt var skyldig till. Detta gäller dock bara om man är kompis med Jacob Zuma eller någon annan skön typ med regerinskontakter. Det har Schabir Shaik, som dömdes till 15 års fängelse för korruption och bedrägeri. Därmed behövde han bara sitta av drygt två år innan han benådades av hälsoskäl. Detta kan ske när man är döende, vilket Shaik enligt någon läkare är, eftersom han lider av högt blodtryck och depression. Antagligen är han deprimerad över att sitta i fängelse, men nu blir det säkert bättre med det!
För den som har en mailadress är det säkert ingen nyhet med de så kallade Nigeriabreven, på engelska även kända som 419 scams. De som har fått några sådana uppskattar säkert både den sista rhodesianens version och ännu en Madam & Eve-strip (de har varit på hugget på sistone):
Det krigas friskt i Afrika, det känner vi ju alla till. Vad vi kanske inte känner till är riktigt hur jävla sköna afrikaner kan vara när de drar ut i krig. Om du tyckte att det var macho av polackerna att anfalla tyska kulspruteskyttar med kavalleri, vad har du då att säga om kenyaner som tar med sig pil och båge till slagfältet, anno 2008?
Mikrolån har blivit stora i Afrika, och många anser att de bidrar mycket till utveckling i fattiga länder. Andra menar att de bara är ett nytt sätt för västvärlden att suga ut Afrika. Den sista rhodesianen har sitt eget perspektiv i Save Africa: Buy it!:
Here is a good idea as far as Xmas presents are concerned. Remember all those years when you told your partner,
‘Darling, instead of the new car you wanted, I gave four k to some smelly long haired Irishman who has the used the money to create double as many starving people in Ethiopia over the last two decades instead.'
[...]
So what can you give as a present? Something that makes you feel really clever and gets you brownie points for the pearly gates? I came across this in the Times. It is all about having a bit of your own Black entrepreneur.
[...]
The idea has eliminated the need to buy Black people from the Arabs and get them to pick cotton and, the constant desire to vomit in the African begging bowl that is passed around every Christmas. Plus, for some people, it would be nice to have some Black people working hard for them again, just like the good old days!
Ah, humor...
Sonntag, 8. Februar 2009
Om äktenskap och giftermål
Det här med äktenskap och giftermål har varit på tapeten nyligen i Sverige. Först presenterade moderaterna, folkpartiet och centern en motion till riksdagen, där man föreslår att avskaffa registrerat partnerskap för homosexuella, och istället inför en könsneutral äktenskapsbalk. Man fastslår i motionen att på grund av religionsfrihet finns det dock inget tvång för religiösa samfund att viga samkönade par; de har rätt att själva bestämma vilka som får och inte får gifta sig i deras samfund.
Kristdemokraterna inlade en egen motion till riksdagen, där man istället föreslår att frånta religiösa samfund vigselrätten, till förmån för en civil registrering av giftermålet. Därmed skulle de religiösa samfunden kunna utföra sina riter som de behagar, utan att man kan rikta kritik mot diskrimerande myndighetsutövande. Vidare vill kristdemokraterna kalla denna lag för giftermålsbalk, och man vill helt och hållet hålla ordet äktenskap utanför den.
RFSU välkomnade kristdemokraternas förslag om att frånta de religiösa samfunden det myndighetsutövande som vigselrätten innebär, men vände sig starkt emot att ordet äktenskap försvann ur balken. "Rätten att ingå äktenskap är en mänsklig rättighet och inte enbart en angelägenhet för religiösa samfund" säger Åsa Regnér till DN.
Debatten har också gått bland de religiösa samfundens representanter och dylikar. Nio biskopar ur svenska kyrkan uttalade i DN sitt stöd till att stryka vigselrätten, varefter varje präst på egen hand kan gå efter sitt samvete gällande vem han vill viga. Aftonbladets Helle Klein betraktar detta som ett försök av biskoparna att i smyg stöda kyrkans traditionella diskrimering mot homosexuella. Helle Klein får stöd av fyra biskopar, som i DN skriver att de anser att kyrkan även i framtiden skall behålla vigselrätten.
Personligen anser jag att kristdemokraternas förslag är det bästa. Opinionen i Sverige är sådan att samkönade giftermål är en självklarhet, vilket jag också håller med om. Giftermålet är en rättslig institution som regleras av riksdagen och domstolsväsendet. Äktenskapet, däremot, är en kulturell och religiös institution som är förenad med vissa filosofiska ståndpunkter, bland annat att fortplantning är en viktig del av äktenskapets syfte, en möjlighet som inte föreligger hos samkönade par.
De två företeelserna giftermål (juridiskt) och äktenskap (religiöst) har rört sig ifrån varandra med tiden, på samma sätt som stat och kyrka har gjort det. Det är således naturligt att vi nu bekräftar sakernas tillstånd genom att införa en sekulär giftermålsbalk som ger utrymme och jämlikhet till både olikkönade och samkönade par, samt att vi accepterar att begreppet äktenskap kommer från, och tillhör, de religiösa samfunden.
Jag håller inte med RFSU om att det är en mänsklig rättighet att ingå äktenskap (jag är tveksam till om det ens är en mänsklig rättighet att ingå giftermål), utan anser att vi ska respektera religionerna; vi har grundlagsstiftad religionsfrihet. Det samkönade par som vill ingå äktenskap, och inte bara giftermål, måste söka sig till ett religiöst samfund som stöder detta. Lika lite som kyrkorna har rätten att tvinga homosexuella att leva utan att vara gifta, har RFSU att tvinga kyrkorna att kalla samkönade giftermål för äktenskap.
Kristdemokraterna inlade en egen motion till riksdagen, där man istället föreslår att frånta religiösa samfund vigselrätten, till förmån för en civil registrering av giftermålet. Därmed skulle de religiösa samfunden kunna utföra sina riter som de behagar, utan att man kan rikta kritik mot diskrimerande myndighetsutövande. Vidare vill kristdemokraterna kalla denna lag för giftermålsbalk, och man vill helt och hållet hålla ordet äktenskap utanför den.
RFSU välkomnade kristdemokraternas förslag om att frånta de religiösa samfunden det myndighetsutövande som vigselrätten innebär, men vände sig starkt emot att ordet äktenskap försvann ur balken. "Rätten att ingå äktenskap är en mänsklig rättighet och inte enbart en angelägenhet för religiösa samfund" säger Åsa Regnér till DN.
Debatten har också gått bland de religiösa samfundens representanter och dylikar. Nio biskopar ur svenska kyrkan uttalade i DN sitt stöd till att stryka vigselrätten, varefter varje präst på egen hand kan gå efter sitt samvete gällande vem han vill viga. Aftonbladets Helle Klein betraktar detta som ett försök av biskoparna att i smyg stöda kyrkans traditionella diskrimering mot homosexuella. Helle Klein får stöd av fyra biskopar, som i DN skriver att de anser att kyrkan även i framtiden skall behålla vigselrätten.
Personligen anser jag att kristdemokraternas förslag är det bästa. Opinionen i Sverige är sådan att samkönade giftermål är en självklarhet, vilket jag också håller med om. Giftermålet är en rättslig institution som regleras av riksdagen och domstolsväsendet. Äktenskapet, däremot, är en kulturell och religiös institution som är förenad med vissa filosofiska ståndpunkter, bland annat att fortplantning är en viktig del av äktenskapets syfte, en möjlighet som inte föreligger hos samkönade par.
De två företeelserna giftermål (juridiskt) och äktenskap (religiöst) har rört sig ifrån varandra med tiden, på samma sätt som stat och kyrka har gjort det. Det är således naturligt att vi nu bekräftar sakernas tillstånd genom att införa en sekulär giftermålsbalk som ger utrymme och jämlikhet till både olikkönade och samkönade par, samt att vi accepterar att begreppet äktenskap kommer från, och tillhör, de religiösa samfunden.
Jag håller inte med RFSU om att det är en mänsklig rättighet att ingå äktenskap (jag är tveksam till om det ens är en mänsklig rättighet att ingå giftermål), utan anser att vi ska respektera religionerna; vi har grundlagsstiftad religionsfrihet. Det samkönade par som vill ingå äktenskap, och inte bara giftermål, måste söka sig till ett religiöst samfund som stöder detta. Lika lite som kyrkorna har rätten att tvinga homosexuella att leva utan att vara gifta, har RFSU att tvinga kyrkorna att kalla samkönade giftermål för äktenskap.
Donnerstag, 5. Februar 2009
Laleh - Simon Says
Sveriges kanske just nu bästa artist som bemödar sig om att (åtminstone ibland) sjunga på det vackra språket från norr--Laleh alltså--är ute med en ny skiva, vid namn Me and Simon. Första singeln heter Simon Says, och är riktigt bra:
Simon says
I once thought i really knew
I once thought i really knew myself
hey well
and things might really look all good
but you just need to cross the line of you
I told myself
Simon says, sit down well
Simon says, you can't help yourself
Simon says, you can't help yourself
Just do youremondid-and-done
he said, dead wrong, you’re dead wrong
And I´ll never forget
nobody knows,
nobody knows,
where we are now
and I´ll never forget
nobody knows
nobody knows
who we are now
And I´ll never forget
nobody knows,
nobody knows,
where we are now
and I´ll never forget
nobody knows
nobody knows
who we are now
and every night
I let go I let go
every day
I’m awake
awake in a different shape
And I`ll never forget
Nobody knows
Nobody knows
who we are now
now
...
and I once thought I always really knew
I once thought I really knew my
my limits
Simon says,
to much to do
Simon says
give up dont even bother
dont even bother
I know,
I’m not the only who
Do you’re mondid-and-done
and see the things we overcome
we would feel flattered
and we play
Simon says,
to much to do
Simon says
give up dont even bother
dont even bother
and I´ll never forget
nobody knows
nobody knows
where we are now
and I´ll never forget
nobody knows
nobody knows
who we are now
and I´ll never forget..
who we are now
and I´ll never forget
nobody knows who we are now
Simon says
I once thought i really knew
I once thought i really knew myself
hey well
and things might really look all good
but you just need to cross the line of you
I told myself
Simon says, sit down well
Simon says, you can't help yourself
Simon says, you can't help yourself
Just do youremondid-and-done
he said, dead wrong, you’re dead wrong
And I´ll never forget
nobody knows,
nobody knows,
where we are now
and I´ll never forget
nobody knows
nobody knows
who we are now
And I´ll never forget
nobody knows,
nobody knows,
where we are now
and I´ll never forget
nobody knows
nobody knows
who we are now
and every night
I let go I let go
every day
I’m awake
awake in a different shape
And I`ll never forget
Nobody knows
Nobody knows
who we are now
now
...
and I once thought I always really knew
I once thought I really knew my
my limits
Simon says,
to much to do
Simon says
give up dont even bother
dont even bother
I know,
I’m not the only who
Do you’re mondid-and-done
and see the things we overcome
we would feel flattered
and we play
Simon says,
to much to do
Simon says
give up dont even bother
dont even bother
and I´ll never forget
nobody knows
nobody knows
where we are now
and I´ll never forget
nobody knows
nobody knows
who we are now
and I´ll never forget..
who we are now
and I´ll never forget
nobody knows who we are now
Dienstag, 2. Dezember 2008
Millionendorf fyller 100 inlägg!
Jajamen, gott folk! Det är Millionendorfs hundrade inlägg ni läser just nu. Eftersom jag missade dess födelsedag firar vi alltså denna dess andra högtid. När jag startade den här bloggen för lite mer än ett år sedan föreställde jag mig att den skulle innehålla lite information om vad jag gjorde om dagarna, så att min kära familj (och några enstaka kära vänner som orkar läsa dravlet) skulle kunna ha en uppfattning om vad som händer i mitt liv.
Som vi alla vet har det gått väldigt upp och ner med det där, och långa stunder är Millionendorf inte mycket mer än ett ställe där jag häver ur mig veckans låt eller någon dikt som jag tyckte lät lagom meningsfull, uppblandat med lite politiskt raljerande. En mistlur som tutar ut hel- och halvsanningar under förvirrad vexillografi. En på det stora hela riktigt bra produkt, således.
För att fira Millionendorf vill jag givetvis bjuda på lite bra musik, och särskilt av den där sorten som uppfyller en med en känsla av imponerande fantastiskhet, för att liksom vara i samklang med bloggen i sig. Så jag funderade på vilka låtar det är jag lyssnar på med volym som hotar mina trumhinnor, och det fanns ju egentligen bara en lämplig kandidat. Håll till godo!
Som vi alla vet har det gått väldigt upp och ner med det där, och långa stunder är Millionendorf inte mycket mer än ett ställe där jag häver ur mig veckans låt eller någon dikt som jag tyckte lät lagom meningsfull, uppblandat med lite politiskt raljerande. En mistlur som tutar ut hel- och halvsanningar under förvirrad vexillografi. En på det stora hela riktigt bra produkt, således.
För att fira Millionendorf vill jag givetvis bjuda på lite bra musik, och särskilt av den där sorten som uppfyller en med en känsla av imponerande fantastiskhet, för att liksom vara i samklang med bloggen i sig. Så jag funderade på vilka låtar det är jag lyssnar på med volym som hotar mina trumhinnor, och det fanns ju egentligen bara en lämplig kandidat. Håll till godo!
Montag, 1. Dezember 2008
Liedjies in Afrikaans
Afrikaans är ett germanskt språk som har sina rötter i holländskan, och kanske även några i frisiskan och flamländskan. Det är modersmål för majoriteten av de vita och färgade i Sydafrika, och är ett av Sydafrikas 11 officiella språk. Afrikaans är inte ett språk som haft något särskilt stort inflytande på världens övriga språk, men en hel del ord från afrikaans har smugit sig in i den sydafrikanska engelskan, och några av dem även vidare till övrig engelska. Exempel på detta är trek, aardvark, meerkat och givetvis apartheid.
För att ge ett litet smakprov på detta språk ska jag dela med mig av ett par sånger, och deras texter. Det är svårt att hitta musik på afrikaans där man även kan hitta texten, så ni får hålla till godo med det ni får.
För den som pratar svenska och tyska är skriftspråket på det stora hela ganska begripligt, men man behöver veta ett par småsaker för att kunna höra vissa kopplingar. En av dessa är att ett g på Afrikaans är det bakre sje-ljudet (som i champagne, om man inte kommer från Östermalm). En annan är att dubbla vokaler liksom i finskan betecknar långa vokaler; emellanåt har dessa även viss diftongkvalitet. Vokalen y uttalas som i engelskans by, my, why.
Först har vi Melktert Kommissie (mjölktårta är en slags efterrätt), med sången Tiener, betydande tonåring men snarast egentligen vad vi i svenskan kallar en fjortis.
Kul detalj: notera att lärare heter onderwysers.
Text på afrikaans
Hulle noem haar "Tiener"
Hulle noem haar "Moodswing"
Sy het 'n pienk wekker
Met fluff op haar pen
Sy's mal oor Britney Spears
En maak misbruik van haar tears
En as sy een wens kon kry
Sou sy soos Twiggy wou wees
Twee koffies in 'n cheap hotel
Is al wat ek nodig het
Om haar van die wêreld te vertel
'n CNN-program
'n Dag in Afghanistan
Sonder 'n man
Sy't gegaan van 'n A-cup na 'n C
'n Regte Barbie-wannabe
Fake alles, fake personality
Haar favourite line is "why me?"
Saans dink sy aan haar perfekte prins
Met die wit selfoon
En die 007 ringtone
Sy's 'n sad case, washout
Rinse haar klere in perfume
Sy wonder of sy iets kan raak
En loop dan naak voor onderwysers
Wat hul maak braak
Want sy lyk heel swak
Ten spyte van al haar
Cosmetics
Synthetics
Pathetic
Energetic bitch
Sy is 'n walking
Talking
Stuk plastic
En al wat sy kan spel is "kitsch"
Twee koffies in 'n cheap hotel
Is al wat ek nodig het
Om haar van die wêreld te vertel
'n CNN-program
'n Dag in Afghanistan
Sonder 'n man
Sy luister Koos Kombuis CDs
Maar sê sy haat A. Letoit
Sy dra baie kort rokkies
Maar is niemand se nooi
Sy tuit haar lippe terwyl sy loop
En enigiets met 'n prys wil sy koop
Twee koffies in 'n cheap hotel
Is al wat ek nodig het
Om haar van die wêreld te vertel
'n CNN-program
'n Dag in Afghanistan
Sonder 'n man
Twee koffies in 'n cheap hotel
Twee koffies in 'n cheap hotel
Twee koffies in 'n cheap hotel
Twee koffies in 'n cheap hotel
Engelsk översättning
They call her "Teenager"
They call her "Moodswing"
She has a pink alarm clock
With fluff on her pen
She's crazy over Britney Spears
And misuses her tears
And if she could have one wish
She would be like Twiggy
Two coffees in a cheap hotel
Is all I need
To tell her about the world
A CNN program
A day in Afghanistan
Without a man
She went from an A-cup to a C
A real Barbie-wannabe
Fake everything, fake personality
Her favourite line is "why me?"
At nights she thinks of her perfect prince
With the white cellphone
And the 007 ringtone
She's a sad case, washout
Rinses her clothes in perfume
She wonders if she can become something
And then she walks naked in front of her teachers
Who vomit
Because she looks so bad
Despite all of her
Cosmetics
Synthetics
Pathetic
Energetic bitch
She is a walking
Talking
Piece of plastic
And the only thing she can spell is "kitsch"
Two coffees in a cheap hotel
Is all I need
To tell her about the world
A CNN program
A day in Afghanistan
Without a man
She listens to Koos Kombuis CDs
But she says she hates A. Letoit [the same person]
She wears very short skirts
But she's no-one's hoe
She trouts her lips when she walks
And she wants to buy anything with a price-tag
Two coffees in a cheap hotel
Is all I need
To tell her about the world
A CNN program
A day in Afghanistan
Without a man
Two coffees in a cheap hotel
Two coffees in a cheap hotel
Two coffees in a cheap hotel
Two coffees in a cheap hotel
Nästa sång är från samma band, och heter Proudly South African, den enda andra låt där jag kunde hitta texten både på afrikaans och engelska. Även i den här låten omnämns Koos Kombuis (alias A. Letoit), en afrikaner som tycks räknas som något av grundaren av sydafrikansk rockmusik, och som var en frontfigur i en musikalisk anti-apartheid-rörelse. Se Wikipedialänken för mer information.
Text på afrikaans
New-born babies word gou entrepreneurs
Bou karre van draad en staal
Wie benodig ingenieurs
Die jonger generasie vergeet hulle's jonk
Leer vuil taal en vingerlanguage in die tronke
Ons skryf ons drome op ou OMO-bokse neer
Hoop als word skoongewas
Violence-free
Ons is mos in beheer
Van ons feelings
En ons is happy
Want ons is proudly South African
Luister Koos Kombuis
Op 'n ou draadloos
In 'n sinkdakhuis
Amazi van die dorp
'n Brood van Sasko Sam
Leer ek die kinders bedel
In die traffic jam
Ons almal stook 'n vuur
Ons almal hou van braai
Ons almal mix ons taal
En almal verraai mekaar
Toi-toi-toi, Toys-R-Us
Daar word met ons gespeel
Deur mense van 'n hoër
Klasse is oorvol
Maar die kosbllkke bly leeg
En almal vreet net politics
In plaas van aanbeweeg
Maar ons is proudly South African
Luister Koos Kombuis
Op 'n ou draadloos
In 'n sinkdakhuis
Amazi van die dorp
'n Brood van Sasko Sam
Leer ek die kinders bedel
In die traffic jam
En ons bly proudly South African
Luister Koos Kombuis
Op 'n ou draadloos
In 'n sinkdakhuis
Amazi van die dorp
'n Brood van Sasko Sam
Leer ek die kinders bedel
In die...
Proudly South African
Luister Koos Kombuis
Op 'n ou draadloos
In 'n sinkdakhuis
Amazi van die dorp
'n Brood van Sasko Sam
Leer ek die kinders bedel
In die traffic jam
Engelsk översättning
New-born babies quickly become entrepreneurs
Build cars from wires and steel
Who needs engineers
The younger generation forgets they're young
Learn crude language and sign language in the prisons
We write our dreams on old OMO boxes
Hope everything gets washed clean
Violence-free
Why, we are in control
Of our feelings
And we are happy
Because we are proudly South African
Listen to Koos Kombuis
Over an old radio
In a shack
Sour milk from the town
A bread from Sasko Sam
I teach the children to beg
In the traffic jam
We are all making a fire
We all like to barbecue
We all mix our language
And everyone betrays each other
Protests, protests, protests, Toys-R-Us
We are being misused
By people of a higher
Classes are too full
But the lunch bags are empty
And everybody just wildly eats politics
Instead of moving on
But we are proudly South African
Listen to Koos Kombuis
Over an old radio
In a shack
Sour milk from the town
A bread from Sasko Sam
I teach the children to beg
In the traffic jam
And we stay proudly South African
Listen to Koos Kombuis
Over an old radio
In a shack
Sour milk from the town
A bread from Sasko Sam
I teach the children to beg
In the...
Proudly South African
Listen to Koos Kombuis
Over an old radio
In a shack
Sour milk from the town
A bread from Sasko Sam
I teach the children to beg
In the traffic jam
För att ge ett litet smakprov på detta språk ska jag dela med mig av ett par sånger, och deras texter. Det är svårt att hitta musik på afrikaans där man även kan hitta texten, så ni får hålla till godo med det ni får.
För den som pratar svenska och tyska är skriftspråket på det stora hela ganska begripligt, men man behöver veta ett par småsaker för att kunna höra vissa kopplingar. En av dessa är att ett g på Afrikaans är det bakre sje-ljudet (som i champagne, om man inte kommer från Östermalm). En annan är att dubbla vokaler liksom i finskan betecknar långa vokaler; emellanåt har dessa även viss diftongkvalitet. Vokalen y uttalas som i engelskans by, my, why.
Först har vi Melktert Kommissie (mjölktårta är en slags efterrätt), med sången Tiener, betydande tonåring men snarast egentligen vad vi i svenskan kallar en fjortis.
Kul detalj: notera att lärare heter onderwysers.
Text på afrikaans
Hulle noem haar "Tiener"
Hulle noem haar "Moodswing"
Sy het 'n pienk wekker
Met fluff op haar pen
Sy's mal oor Britney Spears
En maak misbruik van haar tears
En as sy een wens kon kry
Sou sy soos Twiggy wou wees
Twee koffies in 'n cheap hotel
Is al wat ek nodig het
Om haar van die wêreld te vertel
'n CNN-program
'n Dag in Afghanistan
Sonder 'n man
Sy't gegaan van 'n A-cup na 'n C
'n Regte Barbie-wannabe
Fake alles, fake personality
Haar favourite line is "why me?"
Saans dink sy aan haar perfekte prins
Met die wit selfoon
En die 007 ringtone
Sy's 'n sad case, washout
Rinse haar klere in perfume
Sy wonder of sy iets kan raak
En loop dan naak voor onderwysers
Wat hul maak braak
Want sy lyk heel swak
Ten spyte van al haar
Cosmetics
Synthetics
Pathetic
Energetic bitch
Sy is 'n walking
Talking
Stuk plastic
En al wat sy kan spel is "kitsch"
Twee koffies in 'n cheap hotel
Is al wat ek nodig het
Om haar van die wêreld te vertel
'n CNN-program
'n Dag in Afghanistan
Sonder 'n man
Sy luister Koos Kombuis CDs
Maar sê sy haat A. Letoit
Sy dra baie kort rokkies
Maar is niemand se nooi
Sy tuit haar lippe terwyl sy loop
En enigiets met 'n prys wil sy koop
Twee koffies in 'n cheap hotel
Is al wat ek nodig het
Om haar van die wêreld te vertel
'n CNN-program
'n Dag in Afghanistan
Sonder 'n man
Twee koffies in 'n cheap hotel
Twee koffies in 'n cheap hotel
Twee koffies in 'n cheap hotel
Twee koffies in 'n cheap hotel
Engelsk översättning
They call her "Teenager"
They call her "Moodswing"
She has a pink alarm clock
With fluff on her pen
She's crazy over Britney Spears
And misuses her tears
And if she could have one wish
She would be like Twiggy
Two coffees in a cheap hotel
Is all I need
To tell her about the world
A CNN program
A day in Afghanistan
Without a man
She went from an A-cup to a C
A real Barbie-wannabe
Fake everything, fake personality
Her favourite line is "why me?"
At nights she thinks of her perfect prince
With the white cellphone
And the 007 ringtone
She's a sad case, washout
Rinses her clothes in perfume
She wonders if she can become something
And then she walks naked in front of her teachers
Who vomit
Because she looks so bad
Despite all of her
Cosmetics
Synthetics
Pathetic
Energetic bitch
She is a walking
Talking
Piece of plastic
And the only thing she can spell is "kitsch"
Two coffees in a cheap hotel
Is all I need
To tell her about the world
A CNN program
A day in Afghanistan
Without a man
She listens to Koos Kombuis CDs
But she says she hates A. Letoit [the same person]
She wears very short skirts
But she's no-one's hoe
She trouts her lips when she walks
And she wants to buy anything with a price-tag
Two coffees in a cheap hotel
Is all I need
To tell her about the world
A CNN program
A day in Afghanistan
Without a man
Two coffees in a cheap hotel
Two coffees in a cheap hotel
Two coffees in a cheap hotel
Two coffees in a cheap hotel
Nästa sång är från samma band, och heter Proudly South African, den enda andra låt där jag kunde hitta texten både på afrikaans och engelska. Även i den här låten omnämns Koos Kombuis (alias A. Letoit), en afrikaner som tycks räknas som något av grundaren av sydafrikansk rockmusik, och som var en frontfigur i en musikalisk anti-apartheid-rörelse. Se Wikipedialänken för mer information.
Text på afrikaans
New-born babies word gou entrepreneurs
Bou karre van draad en staal
Wie benodig ingenieurs
Die jonger generasie vergeet hulle's jonk
Leer vuil taal en vingerlanguage in die tronke
Ons skryf ons drome op ou OMO-bokse neer
Hoop als word skoongewas
Violence-free
Ons is mos in beheer
Van ons feelings
En ons is happy
Want ons is proudly South African
Luister Koos Kombuis
Op 'n ou draadloos
In 'n sinkdakhuis
Amazi van die dorp
'n Brood van Sasko Sam
Leer ek die kinders bedel
In die traffic jam
Ons almal stook 'n vuur
Ons almal hou van braai
Ons almal mix ons taal
En almal verraai mekaar
Toi-toi-toi, Toys-R-Us
Daar word met ons gespeel
Deur mense van 'n hoër
Klasse is oorvol
Maar die kosbllkke bly leeg
En almal vreet net politics
In plaas van aanbeweeg
Maar ons is proudly South African
Luister Koos Kombuis
Op 'n ou draadloos
In 'n sinkdakhuis
Amazi van die dorp
'n Brood van Sasko Sam
Leer ek die kinders bedel
In die traffic jam
En ons bly proudly South African
Luister Koos Kombuis
Op 'n ou draadloos
In 'n sinkdakhuis
Amazi van die dorp
'n Brood van Sasko Sam
Leer ek die kinders bedel
In die...
Proudly South African
Luister Koos Kombuis
Op 'n ou draadloos
In 'n sinkdakhuis
Amazi van die dorp
'n Brood van Sasko Sam
Leer ek die kinders bedel
In die traffic jam
Engelsk översättning
New-born babies quickly become entrepreneurs
Build cars from wires and steel
Who needs engineers
The younger generation forgets they're young
Learn crude language and sign language in the prisons
We write our dreams on old OMO boxes
Hope everything gets washed clean
Violence-free
Why, we are in control
Of our feelings
And we are happy
Because we are proudly South African
Listen to Koos Kombuis
Over an old radio
In a shack
Sour milk from the town
A bread from Sasko Sam
I teach the children to beg
In the traffic jam
We are all making a fire
We all like to barbecue
We all mix our language
And everyone betrays each other
Protests, protests, protests, Toys-R-Us
We are being misused
By people of a higher
Classes are too full
But the lunch bags are empty
And everybody just wildly eats politics
Instead of moving on
But we are proudly South African
Listen to Koos Kombuis
Over an old radio
In a shack
Sour milk from the town
A bread from Sasko Sam
I teach the children to beg
In the traffic jam
And we stay proudly South African
Listen to Koos Kombuis
Over an old radio
In a shack
Sour milk from the town
A bread from Sasko Sam
I teach the children to beg
In the...
Proudly South African
Listen to Koos Kombuis
Over an old radio
In a shack
Sour milk from the town
A bread from Sasko Sam
I teach the children to beg
In the traffic jam
Koriander, och dess plats i världen
Kommentarerna i mitt förra inlägg fick mig att snabbgoogla koriander, och hittade följande: I Hate Cilantro - an anti cilantro community. Kerstin och jag är givna nya medlemmar!
Sonntag, 30. November 2008
Bobotie möter spanska inkvisitionen
Manuel, Sara, Lupe och Stephanie med sin bobotie.
Som utbytesstudent förväntas man lära sig saker om andra kulturer, och efter att ha spelat musik från våra respektive länder för varandra (slutsats: spanjorer har kanske inte världens bästa musiksmak) är det en naturlig sak att vilja dela med sig av sitt lands matkultur.
Först under luppen var Stephanie, som vänligt bjöd in till sydafrikansk lunch klockan 13:00 idag, och angav min korridor som plats för tillställningen. Vid sådär 12:00 dök Stephanie upp med matvarorna och förklarade att det var lite bråttom, för "det tar nog någon timme eller så, jag har inte läst receptet än". Jag shanghajades ställde generöst upp som medkock, och när spanjorerna (för första gången i sina liv punktliga) dök upp klockan ett hade maten just skjutsats in i ugnen, där den skulle förbli i en timme.
Nå, med tiden så blev det en riktigt trevlig måltid; varmrätten bestod i bobotie med gult ris, och till efterrätt inlagda persikor med vaniljeyoghurt och Glühwein. Sällskapet var på gott humör, trots att spanska inkivisitionen var en smula trött efter att ha fortsatt gårdagens festande i ytterligare några timmar när jag funnit det för gott att diskret avvika. Maten fick mottaga månget prisande ord, och den var verkligen både god och karakteristisk. Sydafrikansk mat är i sig en enda stor kulturkrock; boernas europeiska rötter har mött såväl de lokala afrikanska köken som de indiska och malaysiska. Förklaringen till de två senare är den brittiska kolonialmakten som lockade över folk från andra kolonier, eftersom de inte litade på den lokala svarta befolkningen, och ej heller kunde få boerna att samarbeta.
Bobotie består av en köttfärsröra med lök, bröd, sultanarussin och kryddor som gräddas i ugn med en äggstanning över. Serverad med gurkmejafärgat ris och tomat- och löksallad är det utan tvekan en stabbig måltid, men mycket passande en kall vinterdag på andra änden jorden från dess hemland. Jag kan rekommendera rätten, och har nedan försökt att översätta receptet vi använde oss av idag från Stephanies pidgin-afrikaans-engelska ("three eggs, geklits").
Bobotie
1 kg köttfärs, gärna lammdito
3-5 klyftor finhackad vitlök
3 skivor dagsgammalt bröd, utan kanter
3 gula lökar
3 ägg, geklits (öh... lätt vispade, tror jag)
375-500 ml vatten
250 ml mjölk
175 ml sultanarussin
5 msk smör
4 msk blatjang (mango chutney borde funka fint)
1,5 msk masala-kryddblandning (curry kan fungera som substitut)
1 msk koriander
1,5 tsk gurkmeja
1,5 tsk gedroogde Gemengde Kruie "blandade kryddor"--något i stil med kinesisk 5-spice-mix. Utelämnades av oss idag.
4 stötta kryddnejlikor
1 tsk svartpeppar
salt
8-10 lagerblad
Värm ugnen till 180 °C. Lägg det kantbefriade brödet på blöt i ljummet vatten. Hacka lök och vitlök och stek den långsamt mjuk i en ordentlig klick smör. Tillsätt lite mer smör, och stek färsen tills den blivit lätt brynt och mjuk--inte riktigt genomstekt. Blanda färsen och alla övriga ingredienser utom bröd, mjölk och ägg i en stor skål. Krama ur vätskan ur brödet och tillsätt det. Bred ut i en ganska stor ugnssäker form till ca 4 cm tjocklek. Grädda i 30 minuter; vispa under tiden ihop mjölken och äggen. Häll äggstanningen över köttfärsröran och grädda i ytterligare 30 minuter.
Servera bobotien med basmatiris som färgats med lite gurkmeja, en tomat- och löksallad bestående av skivad tomat och lök som fått dra i vinäger, och mango chutney (eller egentligen blatjang). Traditionellt även med skivad banan och kokos, men usch.
Dienstag, 25. November 2008
Can like to spoke English
Idag blir det bara lite lätt underhållning, av den sort som roar oss som gillar språk. Vi tackar Stephanie för följande lilla inslag från sydafrikansk radio: Institute of Afrikaans Accent. (Tyvärr går denna video inte att bädda in på sidan, så ni får ta steget till den skrämmande plats vi kallar Youtube. Exgüsi, liebe Gäste.)
Sonntag, 23. November 2008
Schwiizertüütsch 1
Det är ingen hemlighet att jag älskar schweizarna, och hur kan man egentligen motstå ett folk som tycker att smält ost är en måltid? Angelica, den underbara kvinnan, såg in i min själs djupa mörker och insåg att den verkliga anledningen till min kärlek till Schweiz är språket, och således gav hon mig en bok om Schwiizertüütsch, med tillhörande CD-skiva av uttal, i present medan hon var nere på besök.
Schwiizertüütsch är ett alemanniskt språk och har alltså gemensam, men ganska avlägsen, historia med tyskan. Speciellt för Schwiizertüütsch är att den hoppade över ett par vokalskiften som ägde rum i resten av Tyskland, vilket lett till... tja, -tüütsch istället för -deutsch, och liknande.
Lita på att få höra mer om detta fascinerande språk när jag satt mig in i det djupare, men tills vidare, njut av följande:
Skämtreklam från Wallis:
Reportage från Miss Zürich 2008-tävlingen, på klingande zürichska:
Schwiizertüütsch är ett alemanniskt språk och har alltså gemensam, men ganska avlägsen, historia med tyskan. Speciellt för Schwiizertüütsch är att den hoppade över ett par vokalskiften som ägde rum i resten av Tyskland, vilket lett till... tja, -tüütsch istället för -deutsch, och liknande.
Lita på att få höra mer om detta fascinerande språk när jag satt mig in i det djupare, men tills vidare, njut av följande:
Skämtreklam från Wallis:
Reportage från Miss Zürich 2008-tävlingen, på klingande zürichska:
7 saker om mig
Som bloggare tillhör man inte internets mest populära grupp, och det beror antagligen till stor del på att bloggare är jävligt tröttsamma människor. Precis som andra tröttsamma människor, till exempel IOGT-NTO, gillar bloggare att hitta på events, som det heter på fin svenska, och fejka att ha roligt.
Således blev jag av Angelica utmanad att berätta 7 knäppa och alldagliga saker om mig själv på min blogg. Jag var motvillig, men eftersom ämnet Daniel Eliasson ändå är en favorit så går jag väl med på det. Alltså:
1. Jag bakar kakor men äter inte upp dem, för jag gillar egentligen att baka mer än att äta sötsaker.
2. Jag hatade IKEA när jag bodde i Sverige, och älskar det när jag bor i Tyskland. Patrioter föds i utlandet.
3. Jag börjar skaka av köld innan jag känner mig kall, vilket gett mig ett rykte i Tyskland som en äkta hårding istället för en äkta idiot.
4. Jag älskar dialekter, ju knepigare, desto bättre. Weanerisch, ja tack, Bairisch, oh yeah, Schwiizertüütsch, sluta, jag dräglar.
5. Jag drömmer om att en vacker dag äga en tweedkavaj med läderlappar på armbågarna.
6. Jag tycker inte att statistik är fördomar.
7. Jag tycker fortfarande att en naken glödlampa är en fullkomligt anständig rumsbelysning.
Således blev jag av Angelica utmanad att berätta 7 knäppa och alldagliga saker om mig själv på min blogg. Jag var motvillig, men eftersom ämnet Daniel Eliasson ändå är en favorit så går jag väl med på det. Alltså:
1. Jag bakar kakor men äter inte upp dem, för jag gillar egentligen att baka mer än att äta sötsaker.
2. Jag hatade IKEA när jag bodde i Sverige, och älskar det när jag bor i Tyskland. Patrioter föds i utlandet.
3. Jag börjar skaka av köld innan jag känner mig kall, vilket gett mig ett rykte i Tyskland som en äkta hårding istället för en äkta idiot.
4. Jag älskar dialekter, ju knepigare, desto bättre. Weanerisch, ja tack, Bairisch, oh yeah, Schwiizertüütsch, sluta, jag dräglar.
5. Jag drömmer om att en vacker dag äga en tweedkavaj med läderlappar på armbågarna.
6. Jag tycker inte att statistik är fördomar.
7. Jag tycker fortfarande att en naken glödlampa är en fullkomligt anständig rumsbelysning.
Sonntag, 9. November 2008
Per Gessle, topp 3
Som Angelica så fint påpekade är Lindau en stad på en ö i en sjö, vilket låter som något Per Gessle skulle skriva. Eftersom vi alla vet att Per Gessle är både en händig man och en finfin musiker är det nu dags för lite musik!
Freitag, 7. November 2008
Bodensee, Lindau och Bregenz
En söndag för ett par veckor sedan organiserade TUMi, TU Münchens centrala organisation för utbytesstudenter, en tripp till Bodensee, den "stora" sjö som gränsar till Schweiz, Österrike och Bayern. Jag säger "stora", för ärligt talat... vad vet tyskar om sjöar? Inte mycket, när de blir så upphetsade av en den här lilla pölen.
Nåväl, det Bodensee saknar i storlek tar den igen på läge. Klara dagar får man en hänförande vy av alperna som stiger upp på den schweiziska sidan av sjöns spegelblanka yta.
Vi var där en dimmig dag.
Jag anlände München Hauptbahnhof med god marginal innan tåget skulle gå, och kunde efter ett kort ögonkast konstatera att jag inte kände någon annan som skulle med på resan. Jag noterade dock en kille som stod ensam och såg sig omkring, så jag klev fram och frågade om han inte heller kände någon. På det viset lärde jag känna italienaren Jacopo, hamnade i en tågkupé med honom och fyra spanjorer.
Tåget hade knappt lämnat Hbfen i riktning Lindau am Bodensee (karta) innan en annan utbytesstudent kom förbi och frågade ut oss i kupén om vår härkomst och våra studier (favoritsamtalsöppnare bland utbytesstudenterna). Någon anmärkte att det lät lite som speed dating, varpå en av spanjorerna sade "Ja! Speed dating! Utmärkt idé!", och försvann ut ur kupén. Ett par minuter senare återvände han med en liten grupp tjejer i släptåg, och började dela ut order. Männen placerades i sätena på kupéns ena sida, medan damerna fördelas på den andra. Därefter fick vi alla 5 minuter att bekanta oss, innan vår organisatör ropade ut att det var dags att rotera, och på den vägen lärde jag i snabb takt känna spanjorskorna Sara, Lupe och Sandra, en amerikanska vars namn jag sedermera glömt av, och sydafrikanskan Stephanie.
Spanjorer nog att göra Napoleon nervös; fr v: Lupe, Sara, Manuel, Fran och halvt avkapad Sandra
Väl framme i Lindau hoppade vi direkt på ett regionaltåg och åkte i 20 minuter över gränsen till Österrikiska Bregenz (karta) och gick på en stadsvandring. För att vara helt ärlig gjorde Bregenz inget större intryck; en fin ort förvisso, men inget särskilt fick den att sticka ut. Utom möjligtvis europas smalaste hus på bara 57 centimeter:
Efter att ha tittat på Bregenz begav vi oss tillbaka till Lindau, och tog en båttur på Bodensee. Som alltid med båtturer var det fint, och för oss som är uppvuxna med närhet till både Mälaren och Östersjön var det skönt att för en gångs skull se mer vatten än det som kommer ut ur duschmunstycket om morgnarna, men tyvärr förstörde det typiska Bayerska diset chanserna att få några riktigt storslagna vyer. Ändå ägnade jag halva resan åt att förbanna det faktum att jag inte har något vidvinkelobjektiv till kameran. Bodensee lär vara en riktig upplevelse en klar dag.
Efter båtresan tog vi en närmre titt på Lindau, som visade upp ett par riktigt fina sidor. Placerad på en liten ö i Bodensee har Lindau utövat det där pittoreska konststycket som utrymmesträngda städer gör, tänk Gamla Stan i Stockholm. Utöver den lilla hamnen med Bayerns enda fyr och (givetvis) en lejonstaty hade staden en fin gammal stadskärna med en del vackra byggnader:
Inte med på bild, eftersom jag inte har något vidvinkelobjektiv, var en rolig byggnad där de hade byggt ett litet villaliknande hus på taket till ett äldre stenhus.
Sara och Lupe på Lindaus huvudstråk.
Lindau har en lång historia av att byta händer mellan Bayern och Österrike, ibland så ofta som två gånger på ett år. Efter andra världskriget hamnade Lindau i fransmännens zon, och 1955 blev Lindau åter en del av Bayern, vilket den förblivit sedan dess. Vad framtiden har att bjuda för denna lilla ort i Bayerns utkant återstår att se...
Efter att ha besiktigat Lindau var det dags för återfärd till sköna München, en tågresa på ca tre timmar, tid som vår nybildade vänkrets ägnade åt att utbyta kulturella erfarenheter. Det mesta av den vanliga sorten: jämförelser av matvanor, språk och klimat, men vår sydafrikanska delegation bjöd på en del mer exotiska infall; aldrig förr i mitt liv har någon bett mig förklara hur det går till när det snöar, hur snö känns att gå på, eller inte känt till den viktiga distinktionen mellan blöt- och pudersnö ur snöbollssynpunkt. Exotiskt.
Nåväl, det Bodensee saknar i storlek tar den igen på läge. Klara dagar får man en hänförande vy av alperna som stiger upp på den schweiziska sidan av sjöns spegelblanka yta.
Vi var där en dimmig dag.
Jag anlände München Hauptbahnhof med god marginal innan tåget skulle gå, och kunde efter ett kort ögonkast konstatera att jag inte kände någon annan som skulle med på resan. Jag noterade dock en kille som stod ensam och såg sig omkring, så jag klev fram och frågade om han inte heller kände någon. På det viset lärde jag känna italienaren Jacopo, hamnade i en tågkupé med honom och fyra spanjorer.
Tåget hade knappt lämnat Hbfen i riktning Lindau am Bodensee (karta) innan en annan utbytesstudent kom förbi och frågade ut oss i kupén om vår härkomst och våra studier (favoritsamtalsöppnare bland utbytesstudenterna). Någon anmärkte att det lät lite som speed dating, varpå en av spanjorerna sade "Ja! Speed dating! Utmärkt idé!", och försvann ut ur kupén. Ett par minuter senare återvände han med en liten grupp tjejer i släptåg, och började dela ut order. Männen placerades i sätena på kupéns ena sida, medan damerna fördelas på den andra. Därefter fick vi alla 5 minuter att bekanta oss, innan vår organisatör ropade ut att det var dags att rotera, och på den vägen lärde jag i snabb takt känna spanjorskorna Sara, Lupe och Sandra, en amerikanska vars namn jag sedermera glömt av, och sydafrikanskan Stephanie.
Spanjorer nog att göra Napoleon nervös; fr v: Lupe, Sara, Manuel, Fran och halvt avkapad Sandra
Väl framme i Lindau hoppade vi direkt på ett regionaltåg och åkte i 20 minuter över gränsen till Österrikiska Bregenz (karta) och gick på en stadsvandring. För att vara helt ärlig gjorde Bregenz inget större intryck; en fin ort förvisso, men inget särskilt fick den att sticka ut. Utom möjligtvis europas smalaste hus på bara 57 centimeter:
Efter att ha tittat på Bregenz begav vi oss tillbaka till Lindau, och tog en båttur på Bodensee. Som alltid med båtturer var det fint, och för oss som är uppvuxna med närhet till både Mälaren och Östersjön var det skönt att för en gångs skull se mer vatten än det som kommer ut ur duschmunstycket om morgnarna, men tyvärr förstörde det typiska Bayerska diset chanserna att få några riktigt storslagna vyer. Ändå ägnade jag halva resan åt att förbanna det faktum att jag inte har något vidvinkelobjektiv till kameran. Bodensee lär vara en riktig upplevelse en klar dag.
Efter båtresan tog vi en närmre titt på Lindau, som visade upp ett par riktigt fina sidor. Placerad på en liten ö i Bodensee har Lindau utövat det där pittoreska konststycket som utrymmesträngda städer gör, tänk Gamla Stan i Stockholm. Utöver den lilla hamnen med Bayerns enda fyr och (givetvis) en lejonstaty hade staden en fin gammal stadskärna med en del vackra byggnader:
Inte med på bild, eftersom jag inte har något vidvinkelobjektiv, var en rolig byggnad där de hade byggt ett litet villaliknande hus på taket till ett äldre stenhus.
Sara och Lupe på Lindaus huvudstråk.
Lindau har en lång historia av att byta händer mellan Bayern och Österrike, ibland så ofta som två gånger på ett år. Efter andra världskriget hamnade Lindau i fransmännens zon, och 1955 blev Lindau åter en del av Bayern, vilket den förblivit sedan dess. Vad framtiden har att bjuda för denna lilla ort i Bayerns utkant återstår att se...
Efter att ha besiktigat Lindau var det dags för återfärd till sköna München, en tågresa på ca tre timmar, tid som vår nybildade vänkrets ägnade åt att utbyta kulturella erfarenheter. Det mesta av den vanliga sorten: jämförelser av matvanor, språk och klimat, men vår sydafrikanska delegation bjöd på en del mer exotiska infall; aldrig förr i mitt liv har någon bett mig förklara hur det går till när det snöar, hur snö känns att gå på, eller inte känt till den viktiga distinktionen mellan blöt- och pudersnö ur snöbollssynpunkt. Exotiskt.
Montag, 3. November 2008
Lästips: Kevin Dolgin Tells You About Places You Should Go In Europe
Jag utlovar ett köttigare inlägg snart, men under tiden rekommenderar jag läsningen som nämns ovan. Kolla speciellt in den här artikeln om nonsensfraser.
"There is a penguin in my closet." In German: "Es gibt ein Pinguin auf meinem Schrank."
[...]
Of course, you don't want to be nasty, you need to explain rapidly to the hotel staff that there is not, in fact, a penguin in your closet, and that you were just employing your single phrase of German. If you do not explain this quickly, them being German, they will dutifully send someone to remove the penguin from your closet, and that would not be a very nice thing to do to the cleaning staff.
Donnerstag, 30. Oktober 2008
Die Nerven der Deutschen
Tyskarna är ett nervöst folk. De har vid det här laget ställt sig på fel sida i så många konflikter, att de med rätta oroar sig för att något europeiskt folk--vilket som helst, de har alla en gås oplockade med tyskarna--ska smyga sig in om natten och tilldela tyskarna deras rättmätiga straff. Plågade av vitlöksluktande visioner av baskerprydda fransmän med Sabatierknivar gömda i baguetter som smyger sig förbi det intet ont anande Bundeszollamt och in i germanernas hjärteland, sover tyskarna lätt och oroligt om natten. De vaknar hålögda och darrande, och beger sig i detta sinnelag till arbetet medelst tunnelbana, en färd som för tysken närmast är att jämföra med slakttjurens sista färd mot sitt öde.
När en tysk tunnelbanevagn lämnar en hållplats ropar man genast ut vilken nästa station är, och på vilken sida av tåget man ska kliva av. Tyskarna reser sig genast och flockas vid tillbörlig dörr, där de sedan panikartat trängs i sina försök att vara först ur tåget. Tyskens största skräck är att lokföraren inte ids vänta på att alla klivit av, utan helt sonika stänger dörrarna och medför de panikslagna passagerarna till nästa hållplats, där de då desorienterade och förskräckta skulle stappla ur vagnen och falla till knäna, ropandes mot himlarna: Warum?
För att stilla sina nerver har tyskarna ett starkt behov av Ordnung, vilket man uppfyller genom att sätta upp skyltar med regler, förbud och anvisningar. Blotta åsynen av lagparagrafer i relief på en stålplatta, stadigt fastnitad i en stenpelare på tågstationen, lugnar tyskens sinne och skänker honom en inre ro. Mycken sorg hade kunnat besparas Europa under det förgångna århundradet, om endast Polens gränser prytts av skyltar bärande texten Blitzkrieg verboten.
När en tysk tunnelbanevagn lämnar en hållplats ropar man genast ut vilken nästa station är, och på vilken sida av tåget man ska kliva av. Tyskarna reser sig genast och flockas vid tillbörlig dörr, där de sedan panikartat trängs i sina försök att vara först ur tåget. Tyskens största skräck är att lokföraren inte ids vänta på att alla klivit av, utan helt sonika stänger dörrarna och medför de panikslagna passagerarna till nästa hållplats, där de då desorienterade och förskräckta skulle stappla ur vagnen och falla till knäna, ropandes mot himlarna: Warum?
För att stilla sina nerver har tyskarna ett starkt behov av Ordnung, vilket man uppfyller genom att sätta upp skyltar med regler, förbud och anvisningar. Blotta åsynen av lagparagrafer i relief på en stålplatta, stadigt fastnitad i en stenpelare på tågstationen, lugnar tyskens sinne och skänker honom en inre ro. Mycken sorg hade kunnat besparas Europa under det förgångna århundradet, om endast Polens gränser prytts av skyltar bärande texten Blitzkrieg verboten.
Dienstag, 14. Oktober 2008
Dahoam
Det är inte utan sorg i hjärtat som jag lämnade Stockholm i söndags morse, men det är ej heller utan glädje i hjärtat som jag återigen beträdde bayersk mark. Under inflygningen sken solen över Oberbayerns landskap av omväxlande jordbruk och skogar, vars trädkronor lyste i vackra höstfärger. När jag klev ur planet väntade jag mig därför undermedvetet den svenska hösten kännetecken: den klara luften som fyller lungorna med en svalkande kittling, alla kanter liksom skarpare där de avtecknar sig mot himlen, och ett solljus som får trädens blad att nästan glöda.
Istället slog 20 °C emot mig, och det typiska münchniska diset låg i luften och dolde horisonten, där en klar svensk höstdag skulle ha visat upp alperna som en målad filmkuliss. Sådana syner får man i München vänta på Föhnvinden för att få.
Det var i alla fall en mycket vacker dag i sin egen rätt, men jag var trött och hungrig, så jag tog en bit att äta och begav mig sedan till mitt rum i Studentenstadt. När jag anlände vid 14-tiden tänkte jag att jag nog skulle ta en 30 minuters tupplur, ställde väckarklockan och sov prompt förbi den och ända fram till 19:30. Oops. Jag gick i alla fall och lade mig i någorlunda anständig tid och kom så upp på morgonen och åkte ut till universitetet för att besöka lite föreläsningar.
När jag hade kommit hem gick jag ut för en joggingtur i Englischer Garten, och som om München var svartsjuk för all den tid jag nyligen tillbringat i Stockholm, visade min nya hemstad upp sina bästa sidor. Solen hade sjunkit till strax ovanför trädtopparna, och ljuset silade sidledes genom gula och röda blad i de stora bokarna. Det frasade under fötterna av torkade bruna blad från de majestätiska kastanjeträden som är så populära i Bayern, och hela parken doftade som en höskulle.
Kvällen tillbringades på TUMi:s Stammtisch för utbytesstudenter, där jag träffade på Pedro och Theanh, två av mina grannar från WG 1 där jag bodde i Mars, och i sällskap med dem stiftade jag bekantskap med några av de utbytesstudenter som nu anlänt i München, och befann sig i samma situation som jag själv för ett år sedan. Det är fascinerande hur fort ett år far förbi, och lite sorgligt är det allt att de vänner som jag lärde känna då--Leifur, Mari, Liis, Henrik, Irina, Rainer--alla är försvunna nu. Men livet har sin periodicitet, och just nu är stan full av människor som vill lära känna varandra, så jag har nog snart nya vänner.
Istället slog 20 °C emot mig, och det typiska münchniska diset låg i luften och dolde horisonten, där en klar svensk höstdag skulle ha visat upp alperna som en målad filmkuliss. Sådana syner får man i München vänta på Föhnvinden för att få.
Det var i alla fall en mycket vacker dag i sin egen rätt, men jag var trött och hungrig, så jag tog en bit att äta och begav mig sedan till mitt rum i Studentenstadt. När jag anlände vid 14-tiden tänkte jag att jag nog skulle ta en 30 minuters tupplur, ställde väckarklockan och sov prompt förbi den och ända fram till 19:30. Oops. Jag gick i alla fall och lade mig i någorlunda anständig tid och kom så upp på morgonen och åkte ut till universitetet för att besöka lite föreläsningar.
När jag hade kommit hem gick jag ut för en joggingtur i Englischer Garten, och som om München var svartsjuk för all den tid jag nyligen tillbringat i Stockholm, visade min nya hemstad upp sina bästa sidor. Solen hade sjunkit till strax ovanför trädtopparna, och ljuset silade sidledes genom gula och röda blad i de stora bokarna. Det frasade under fötterna av torkade bruna blad från de majestätiska kastanjeträden som är så populära i Bayern, och hela parken doftade som en höskulle.
Kvällen tillbringades på TUMi:s Stammtisch för utbytesstudenter, där jag träffade på Pedro och Theanh, två av mina grannar från WG 1 där jag bodde i Mars, och i sällskap med dem stiftade jag bekantskap med några av de utbytesstudenter som nu anlänt i München, och befann sig i samma situation som jag själv för ett år sedan. Det är fascinerande hur fort ett år far förbi, och lite sorgligt är det allt att de vänner som jag lärde känna då--Leifur, Mari, Liis, Henrik, Irina, Rainer--alla är försvunna nu. Men livet har sin periodicitet, och just nu är stan full av människor som vill lära känna varandra, så jag har nog snart nya vänner.
Montag, 11. August 2008
Vem behöver hålla sig till ämnet?
Häromdagen gjorde jag misstaget att ta upp ett (svagt) politiskt ämne vid middagssamtalet med familjen. Det var den förra hösten så populära diskussionen om råd gällande alkoholdrickande för ammande kvinnor. Jag sade att jag inte tyckte att Livsmedelsverket ska ge kostråd som inte har goda vetenskapliga grunder, varpå större delen av sällskapet ljudligt förkunnade hur de inte vill röra vid alkohol när barn är nära etc.
Detta är en ganska praktisk diskussionsstrategi. Den innebär att man slipper tänka över och ta ställning till svåra frågor som huruvida myndigheter bör utnyttja sin auktoritetsställning till att framföra politisk korrekta åsikter utan vetenskapligt stöd. Istället kan man framhäva vilken fin människa man själv är, som offrar allt alkoholdrickande för barnens skull. Inte för att det var det som var ämnet, men vem bryr sig om såna trivialiteter?
Overcoming Bias har en intressant artikel om varför det inte går att diskutera politik med vettiga resultat.
Detta är en ganska praktisk diskussionsstrategi. Den innebär att man slipper tänka över och ta ställning till svåra frågor som huruvida myndigheter bör utnyttja sin auktoritetsställning till att framföra politisk korrekta åsikter utan vetenskapligt stöd. Istället kan man framhäva vilken fin människa man själv är, som offrar allt alkoholdrickande för barnens skull. Inte för att det var det som var ämnet, men vem bryr sig om såna trivialiteter?
Overcoming Bias har en intressant artikel om varför det inte går att diskutera politik med vettiga resultat.
Abonnieren
Posts (Atom)