Registrerad och försäkrad utlänning

Det var tur att jag utnyttjade det vackra vädret i måndags, för tisdagen och onsdagen har inte erbjudit någonting annat än kall luft och ett ständigt strilande regn. I veckan håller TUMi (TU Münchens internationella student-nånting) introduktionsvecka för de nya internationella studenterna. Veckan började lite lätt igår med en av tyskarnas absoluta favoritaktiviteter: blankettifyllning! En perfekt sport för regniga dagar.

Tisdagens första uppgift var att fylla i lite personuppgifter på ett papper i tre kopior som man sedan visade upp, tillsammans med sitt blåa EU-försäkringskort, för en man från Techniker Krankenkasse (en av Tysklands statliga sjukförsäkringskassor), som signerade pappret. Nämnde man betonade noggrannt vikten av att hålla reda på dessa papper:
"Om ni inte har det här pappret med er den 1 oktober blir det ingen inskrivning! Se till att ha med alla tre kopior! Har ni bara en kopia--ingen inskrivning! Har ni bara två kopior--ingen inskrivning!"
Därefter höll han en föreläsning om €10. Närmare bestämt att man i Tyskland vid ett läkarbesök behöver betala en avgift på €10, men endast en gång per kvartal. Resterande besök är då gratis. Det är nu inte så enkelt upplagt som att man på något vis registrerar i ett datorsystem att man betalat denna avgift, nej. I Tyskland gillar man blanketter, som nämnt. Så här går det till:

Scenario A:
1. Du besöker läkare A, låt säga en fotspecialist, och betalar €10.
2. Du behöver besöka läkare B, sannolikt en specialist på svampinfektioner (använd flip-flops i duschen på gymmet nästa gång). Du går till läkare A och ber honom skriva ett överföringsintyg i vilket det framgår att du betalat €10 detta kvartal.
3. Du tar med intyget till läkare B, och slipper betala €10.

Scenario B:
1. Du besöker läkare A, låt säga en fotspecialist, och betalar €10.
2. Du behöver besöka läkare B, sannolikt en specialist på svampinfektioner. Du går till läkare B och betalar €10.
3. Eftersom du vill ha tillbaka dina €10 ägnar du resten av ditt liv åt att fylla i blanketter och besöka myndigheter i en process som skulle fått färgen att lämna Kafkas ansikte.

Om byråkrati i Tyskland skall liknas vid en dans på rosor så är det en barfotadans på rosstjälkar.

Efter denna spännande episod följde de tre varandra liknande, men aningen olika, blanketterna som bar titeln "ANMELDUNG bei der Anmeldungbehörde". Denna blankett, som intresserade sig för både ens nuvarande och tidigare bostad, födelsedatum, födelseort, civilstånd och religion skulle sedan godkännas av en handläggare på Ausländerbehörde (Utlänningsverket), dit vi i samlad tropp begav oss. Efter en timmes väntetid gick en handläggare hastigt igenom uppgifterna, kontrollerade mitt pass och gav mig ett stämplat papper som bekräftade min status som officiellt registrerad utlänning i Tyskland.

Han överlämnade också en ny blankett, denna med namnet "Angaben zum Recht auf Freizügigkeit für die Ausländerbehörde". Denna lilla grammatiska sensation översätts till ungefär "Uppgifter gällande rätten till fri rörlighet för Utlänningsverket". Jag misstänker att jag inte är den enda som anar en svagt fientlig underton i detta budskap. I vilket fall så hade bara hälften av oss fått en dylik blankett, så jag tänkte att jag kunde acceptera risken och helt enkelt skita i att lämna in den.

Hur det går för min fria rörlighet, det visar sig nog.