Donnerstag, 20. September 2007

IKEA München-Brunnthal

Eftersom sängkläder bara finns i extremt dyrt satinutförande och extremt billigt nylonutförande på alla Karstadt (tänk Åhléns) jag lyckats hitta så slog mig tanken att det kanske finns ett IKEA i München. Det finns två, varav ett låg lite mer centralt, så dagens utflykt förde mig till IKEA München-Brunnthal. En S-Bahn-resa till Taufkirchen (Dopkyrka) och en underbart ryckig resa med en proppfull buss som stävade fram genom några radhusområden och sedan några vetefält, och vips var jag vid IKEA.

IKEA.

Denna essens av svenskhet välkomnade mig genast med en skylt som glatt proklamerade "Köttbullar; klein €5,50, gross €6,50", och jag kände att jag lika gärna kunde befinna mig i Kungens Kurva om EMU-omröstningen hade fallit ut en smula annorlunda. Eller andra världskriget. Men åter till ämnet: IKEA var sig väldigt likt, så till förmån för min svenska publik ska jag skippa likheterna och istället peka ut några små olikheter. IKEA här hade en Sweden Store utanför kassorna, motsvarigheten till svenska IKEAs försäljning av förpackningar av sina köttbullar, varmkorvar etc. I Sweden Store (som vi av uppenbara skäl hädanefter skall kalla SS) kunde man också köpa köttbullar, lingonsylt, knäckebröd, sill och en del annat smått och gott, men mindre likt det svenska konceptet var att man kunde köpa små flaskor svensk Vodka av märket Svensk Vodka, vilket av förklarliga skäl inte skulle gått vägen på hemmaplan. Ej heller kan man på ett svenskt IKEA köpa en flaska Löwenbräu för €1,90 i restaurangen. Men underligast av allt var en burk Björnekulla krusbärssylt. WTF, mate? Jag har aldrig förr i mitt liv sett krusbärssylt, och sannerligen aldrig i en svensk livsmedelsbutik. Detta, anser jag, är smutskastning av det svenska folkets trista matvanor!

Detta var dock den fulla utsträckningen av skillnader mellan svenska och tyska IKEA. Allt annat var sig likt till förbannelse, och jag kom sedvanligt hem med två blå kassar fulla av saker, mestadels sängkläder, men givetvis också de obligatoriska galgarna.

Apropå sängkläder så är det något djupt suspekt över tyskars kuddar. De kommer i två storlekar: den förskräckligt överdimensionerade 80x80 cm och den bisarrt geometriska 40x80 cm. Detta leder till att man kan välja mellan en kudde som har samma yta som en mindre kommun, eller en som ger en känsla av att vila huvudet längs en sån där oändlig linje som TET-föreläsare alltid vill räkna ut magnetfält runt. För att förenkla valet har de dock varit vänliga nog att endast producera örngott i 80x80 cm, vilket gör det till ett komplett mysterium att 40x80-kuddar alls existerar. Förmodligen är de någon slags kvarleva från äldre europeiska dagar, ungefär som Lichtenstein, som också är av ungefär samma mått. Jag fick alltså ge upp mina drömmar om en normal kudde och köpa mig ett 80x80 cm stort monster som jag alltså inte ens skall förvara under sängen, utan faktiskt i den. Önska mig lycka till, kära vänner.

Uppdatering: jag glömde nämna det fina tyska skämtet på IKEAs namn, som här kan utläsas som "Idioten kaufen einfach alles", vilket översatt blir ungefär "Idioter köper helt enkelt allt".

Keine Kommentare: