Donnerstag, 29. Mai 2008

Varmt och fuktigt

I dagarna har München fått riktig sommarhetta, det blir uppåt 27-29 grader varmt över dagarna, men vi har inget särskilt solsken. I stället har vi 60-75 % luftfuktighet och en mjölkvit dimma som silar ner solljuset på ett sätt som är rena drömmen för en fotograf. Vädret är dock mindre drömlikt för alla som befinner sig här, luften känns tjock som gröt, och man tillbringar dagarna täckt av en klibbig svetthinna.

Jag kom nyss hem från en springtur, och tog en lång dusch i kallt vatten. Fem minuter senare rinner det redan svett nerför min panna, och t-shirten klibbar fast i ryggen. Som jämförelse kan nämnas att vi idag har samma väder i München som i Bangkok, dock blir det några grader kallare till natten.

På den gamla goda imperietiden skulle kolonialherrarna i Sydostasien en sån här dag samlas till kvällen för att smutta på cocktails och utbyta erfarenheter, en idé som egentligen faller mig på läppen, men jag har skolarbete att göra.

På fronten goda nyheter fick jag dock en mycket glad överraskning idag när jag klev ut från föreläsningen i Matematisk Statistik. Där stod nämligen Irina, som är här på besök över en vecka. För den som inte håller koll på alla detaljerna i mitt liv är Irina den ryska utbytesstudent som var här förra terminen, och som var en drivande kraft i sammanhållningen i vårt lilla gäng.

Mittwoch, 21. Mai 2008

Vandring i Oberstdorf

Oberstdorf känner ni ju till, kära läsare. Inte det? Nähä. Okej, då får jag väl helt enkelt bota er okunskap. Oberstdorf ligger beläget i det sydligaste hörnet av Allgäu i bayerska Schwaben, bara ett stenkast från den Österrikiska gränsen. Oberstdorf är också den första orten i Vierschanzentournee, den årliga backhoppningstävling på fyra orter som i många år stått för Sveriges nyårsunderhållning, i form av backhoppning i Garmisch-Partenkirchen.

Oberstdorf har en strålande placering i de allgäuerska Alperna, och ligger bara dryga 2 timmar från München med regionaltåget. Därför föll valet på Oberstdorf när jag bestämde mig för att ägna pingstmåndagen åt att vandra i bergen. Pigg och glad steg jag upp på morgonen och tittade ut genom fönstret på en dag där solen ännu inte riktigt tagit sig över horisonten, men som redan badade i ljus. Vädret var varmt och behagligt, så jag nöjde mig med shorts och en kortärmad skjorta, men packade ner en tjock tröja i ryggsäcken för säkerhets skull.

Väl framme på Hauptbahnhof köpte jag mig en Bayern-Ticket Single för €19, som ger fri passage med alla regionaltåg i hela Bayern under en hel dag. Den första frestelsen kom när jag hittade mitt tåg, som stod bredvid ett annat tåg som jag hellre ville resa med...


Nåja, där gäller ingen Bayern-Ticket, så jag följde planen och åkte till Oberstdorf, och precis som alltid i Alperna klev jag av från tåget och fick kämpa för att hålla underkäken i kontakt med överkäken.

Oberstdorf visade sig vara en vacker och mycket trevlig liten stad, fylld av typiska alpstugor, omgiven av blomstrande fält, och med lite alpkor som förnöjt tog sig en slurk vatten i skuggan av ett träd.



Jag tog bussen upp till Söllereckbahn, som sedan förde mig upp på ca 1300 möh (Oberstdorf självt ligger på 815 möh). Resan gick i små bergbanehytter som svajade lite, och även om jag tyckte färden var besvikande obrant tror jag att Kerstin skulle ha ogillat den. Jag delade hytt med ett tvättäkta allgäuriskt par, som intresserat undrade hur svenska berg såg ut i jämförelse med Alperna.

Väl uppe på berget gjorde min mage mig uppmärksam på det faktum att jag inte ätit sedan en smörgås på München Hbf, och att det var hög tid att fylla på förråden om jag ville ha energi för vandringen. Som ett tecken från ovan pekade en skylt ut att det bara 10 minuter bort fanns en servering som producerade sin egen mjölk, smör och Bergkäse. Danke schön, sade jag till skylten och satte av. Efter bara 4 minuters promenad kom jag så fram till en trevlig liten hydda där jag bestämde mig för att köpa en Brotzeitplatte. Brotzeit, bokstavligen brödtid, är det bayerska namnet för ett mellanmål som oftast består av bröd, ost, kallskuret och öl, även om varma rätter också kan förekomma. I mitt fall tog jag en platta med bröd, Bergkäse, Schwammerl (rökt fläsk) och en Helles, som jag sedan avnjöt i solskenet på uteserveringen, medan jag spanade ut över dalen nedanför.



Jag misstänker att en svensk hälsoverksinspektör skulle ha något att invända mot den här krogen, men själv fann jag den helt i min smak:


Efter måltiden satte jag av på min utvalda väg, en slingrande stig nedför bergssidan, förbi den 930 m högt belägna Freibergsee, och sedan tillbaka ner till Oberstdorf. Stigen slingrade sig först uppåt och bjöd på en underbar utsikt över Oberstdorf och bergen i bakgrunden. Därefter stötte jag dock på lite patrull, jag hade inte riktigt räknat med det här:


Att pulsa genom snö och blöta ner fötterna är ju en aktivitet som alla svenskar är vana vid, mindre välbekant var att göra det i shorts och kortärmad skjorta, medan svetten rann nerför ryggen. Som tur var tog snön snart slut, och jag kunde fortsätta att vandra på komfortabla skogsvägar. På vägen ner stötte jag på en lustig liten inhägnad hage med en grusad gång, några stenar, lite gräs, lite lera och en liten damm. Bredvid hagen satt en skylt som berättade att det var en barfotahage, där vandrare kunde ta en paus och pröva att gå barfota på olika underlag. Skylten berättade vänligt att någon allgäuisk tomte hade ansett att barfotagång var ett viktigt steg för att åter komma i kontakt med naturen, och därmed bli friskare. Mina fötter var vid det här laget både blöta av tidigare nämnd snö, svettiga och lite allmänt mörbultade, så jag lät dem få sig en paus, och det var riktigt behagligt faktiskt. Inte för att jag kände mig så himla mycket mer i kontakt med naturen av att ha grus och lera mellan tårna, men åtminstone svalkade vattnet skönt.



Efter denna paus fortsatte färden nerför berget, förbi (men inte ner till) Freibergsees klara vatten, och därefter vidare ner till Oberstdorf, över några vackra alpängar. Väl tillbaka i staden sökte jag upp en krog och avnjöt en korvtallrik och en kall öl innan det var dags att mätt och nöjd ta tåget hem till München igen.



Allt som allt var det en mycket bra dag i oerhört vacker natur; Alperna är fantastiska, och varje besök ger bara mer smak för dem.

För den som vill se mer foton finns de på min Flickrsida.

Sonntag, 18. Mai 2008

Angel - Sommaren i city 1990

Lite fan service åt mina systrar, vidare presentationer behövs knappast:



Texten kunde jag tyvärr inte hitta annat än i versioner där jag skulle behöva byta ut alla åäö manuellt, och det pallar jag inte. Ni kan texten i alla fall.

Freitag, 9. Mai 2008

Rainald Grebe - Brandenburg

För de som inte vet är Brandenburg en av Tysklands delstater, nämligen den som ligger runt Berlin (som är en egen delstat). Den som vill göra sig närmare bekant med Tysklands delstater kan betrakta denna karta. Brandenburg är bland annat känt för sina 15 naturskyddsområden.

Rainald Grebe är något av en tysk mångkonstnär, han är nämligen låtskrivare, kabarettartist, skådespelare och författare. Han har även skrivit ett litet ode till Brandenburg, som är riktigt roligt till och med för mig som aldrig varit i Brandenburg, och min kursare Robert som kommer därifrån vek sig dubbel av skratt när han spelade den här låten för mig, och då hade han ändå hört den förr.

Således är det dags att damma av skoltyskan, kära läsare, för här kommer en sång på ärans och hjältarnas språk.



Rainald Grebe - Brandenburg

Es gibt Länder, wo was los ist.
Es gibt Länder, wo richtig was los ist.
Und es gibt:
Brandenburg, Brandenburg.
In Brandenburg, in Brandenburg
ist wieder jemand gegen einen Baum gegurkt,
was soll man auch machen mit 17, 18 in Brandenburg?
Es ist nicht alles Chanel es ist meistens Schlecker,
kein Wunder dass so viele von hier weggehen,
aus Brandenburg.
Da stehen drei Nazis auf dem Hügel
und finden keinen zum Verprügeln,
in Brandenburg, Brandenburg,
ich fühl' mich heut' so leer,
ich fühl' mich Brandenburg.
In Berlin bin ich einer von drei Millionen,
in Brandenburg kann ich bald alleine wohnen, Brandenburg
Im Adlon ist Brad Pitt und der Washington Denzel,
in Autohaus im Schwedt ist heut' Achim Menzel, Brandenburg
Berlin. Halleluja Berlin, halleluja Berlin,
alle wollen da hin, deshalb will ich das aaaaaauch ...
In Brandenburg, in Brandenburg
ist wieder jemand voll in die Allee gegurkt.
Was soll man auch machen mit 17, 18 in Brandenburg?
Es ist nicht alles Lafayette es ist meistens Lidl.
Kein Wunder dass der Bogen nicht mehr fiedelt,
in Brandenburg.
Wenn man Bisamratten im Freibad sieht,
dann ist man im Naturschutzgebiet,
Mark Brandenburg, Brandenburg.
Ich fühle mich heute so ausgebrandenburgt.
In Berlin kann man so viel erleben,
in Brandenburg soll es wieder Wölfe geben, Brandenburg
Im Adlon ist heut Nacht Hillary Clinton,
in Schwedt kann Achim Menzel das Autohaus nicht finden, Brandenburg
Berlin, Halleluja Berlin, Halleluja Berlin, alle wollen dahin,
Berlin, Halleluja Berlin, Halleluja Berlin,
alle wollen dahin, deshalb will ich das auch.
Lassen Sie mich durch, ich bin Chirurg, ich muss nach Brandenburg.
Nimm Dir Essen mit, wir fahr'n nach Brandenburg.
Wenn man zur Ostsee will muss man durch Brandenburg.

Mittwoch, 7. Mai 2008

Drogsmuggling

I dag när jag laglydigt stod och väntade på tunnelbanan ut till Garching kom det två poliser fram till mig. De kom gående över plattformen med en hyfsat målmedveten blick på mig, så jag tror inte att de var där av en händelse. De placerade sig på polisers vis lite på vardera flanken, en manlig polis förde samtalet medan hans kvinnliga kollega stod bredvid och tydligen fyllde funktionen att hindra eventuella flyktförsök över tågrälsen. Följande samtal utspelade sig sedan (översatt från tyska till förmån för er, kära läsare):

Polis: Hej. Har du möjligtvis någonting i fickorna som man inte får ha?
Jag: Eh...?
Polis: Ja, hasch till exempel.
Jag: Nej, det har jag inte.
Polis: Har du haft något med polisen att göra förr?
Jag: Nej.
Polis: Okej, har du legitimation på dig?
Jag: Visst. [överräcker passet]
Polis: Ah, han är svensk. Vad gör du här i München, studerar du?
Jag: Mm, utbytesstudent på TUM.
Polis: Vad läser du?
Jag: Matematik.
Polis: Åh, en intelligent man. Så, kan jag få titta i dina fickor?
Jag: Eh, ja, visst...
Polis: [sticker ner händerna i mina byxfickor och känner att jag inte har mer än plånbok, mobil och lite mynt]
Polis: Röker du?
Jag: Nej.
Polis: Inte ens cigaretter?
Jag: Nej, jag dricker alkohol, det är allt.
Polis: Regelbundet?
Jag: Tja, några öl här och där, men inte så mycket.
Polis: Aha, och hur är den tyska ölen i jämförelse med den svenska?
Jag: Bättre.
Polis: Verkligen? Där ser man. Vad gillar du bäst, Pils eller Weiß?
Jag: Jag gillar båda, men kanske mest pils.
Polis: Nej nej, Weiß är godare. Nå, okej, tack så mycket. Ha en bra dag!
Jag: Tack...?

Därefter avlägsnade poliserna sig. Jag kan bara anta att de hade fått något tips om en ung kille som sålde hasch vid Studentenstadt eller något liknande, och att jag var den enda på plattformen som svarade mot en sådan beskrivning. Kanske eftersom de dök upp en minut efter att tåget mot stan hade gått, så att jag också var en av bara tre personer som väntade på tåget. Eller så är jag listad i någon tysk polisdatabas som potentiell drogsmugglare sedan tullaren frågade mig om min vistelse i Amsterdam när jag kom fram till München. Även den gången fick de dock tacka för sig utan vidare påföljd, eftersom jag inte hade varit i Amsterdam mer än någon timme på Shithole Airport.

Nåväl, jag är ännu ostraffad, och antagligen eftersom jag är oskyldig som ett litet lamm. I alla fall gällande drogbrott, tur att de inte bad att få se kvitton till all musik på iPoden...

Dienstag, 6. Mai 2008

R.E.M - Bad Day

R.E.M är ett sånt där band som har varit med länge nu, men ändå lyckas hålla sig bra. Just den här låten tycker jag om, delvis för att den på något sätt påminner mig om en annan R.E.M-favorit, Daysleeper, men också för att den känns så R.E.M på något vis, med lagom doser av surrealism i videon.




R.E.M - Bad Day

A public service announcement followed me home the other day.
I paid it nevermind. Go away.
Shit's so thick you could stir it with a stick-free Teflon whitewashed presidency.
We're sick of being jerked around.
Wear that on your sleeve.

Broadcast me a joyful noise unto the times, lord,
Count your blessings.
We're sick of being jerked around.
We all fall down.

Have you ever seen the televised St. vitus subcommittee prize
Investigation dance? Those ants in pants glances.
Well,look behind the eyes.
It's a hallowed hollow anesthetized
"save my own ass, screw these guys"
smoke and mirror lock down.

Broadcast me a joyful noise unto the times, lord,
Count your blessings.
The Papers wouldn't lie!
I sigh, Not one more.

It's been a bad day.
Please don't take a picture.
It's been a bad day.
Please.

We're dug in deep the price is steep.
The auctioneer is such a creep.

The lights went out, the oil ran dry
We blamed it on the other guy
Sure, all men are created equal.
Heres the church, heres the steeple
Please stay tuned-we cut to sequel
ashes, ashes, we all fall down.

Broadcast me a joyful noise unto the times, lord,
Count your blessings.
Ignore the lower fear
Ugh, this means war.

It's been a bad day.
Please don't take a picture.
It's been a bad day.
Please.

Broadcast me a joyful noise unto the times, lord,
Count your blessings.
We're sick of being jerked around.
We all fall down.

It's been a bad day...